Tanken om att bli frisk...

Att fundera över tanken om man verkligen vill bli frisk är svårt... Det har varit en del av en så pass länge nu och jag har försökt att bli frisk så många gånger att man gett upp hoppet litegrann.. Men när man sitter och tänker vem man skulle bli utan denna sjukdom så känns det också lite jobbigt.. Jag vet inte vem eller vad jag skulle vara om jag inte var den sjuke.. Men på ett sätt så ska väl inte jag tänka på det utan istället bara fokusera på att bli frisk och sen får man ta den biten när den dagen kommer...
Jag vet att jag funderar väldigt mycket, jag vet inte om det är något positivt eller negativt...
Många gånger gör det mig så ledsen men andra gånger är det bara tomma tankar... Men jag vet innerst inne att det e klart jag vill bli frisk, fri från denna sjukdom.. Finns inget positivt med anorexi... Resan från botten och hit har vart lång, jobbig, ett helvete vissa dagar, ledsamt och mycket mer känslor... Men nu när jag vet att jag kommit så långt blir allt så där jobbigt igen, och man börjar fundera om det är så här kommer att vara en del av en fast man blir frisk... Då känns det på ett sätt att jag lika gärna kan gå tillbaka några steg då jag kunde känna mig fin osv.. Men nu analyserar jag för mycket igen, Förlåt.. Jag ska inte tänka på sånt här...